Otroligt att 24 timmar och lite sanning mot själv kan göra så att man kan andas, slippa ha gråten i halsen och istället vara lugn. Vi börjar där, lugn.
Började dagen med att kära Emilia väcker mig och säger att hon inte mår bra. Svullen och helt röd över ansiktet, yrsel och illamående. Tar beslut att åka in med henne för att vara säkra. Åker till den ena efter det andra sjukhuset och tillslut hamnar vi på lättakuten som några timmar senare släpper oss därifrån med lite krämer och mediciner som Emilia ska använda för att påskynda läkandet. Själv ska hon inte heller vara så jag finns här vid hennes sida ett par dagar och för all framtid.
Besluts har tagits som berör mitt liv men jag vill reda ut lite detaljer innan jag berättar mer.
Jag tog mig en lång dusch och sköljde av mig ångesten och lukten av sjukhus.
Jag är lugn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar