Aningen rikare

Kom precis hem från en dag utöver det vanliga!

Jag hade nämligen bestämt träff med en bekant till Ullis som är min mammas gulliga väninna. Kvinnan bor en bra bit utanför Paris på en stor hästranch och var så snäll och skulle hjälpa mig hem med min packning hem till Sverige då de skickar hästar mellan Solvalla och Paris.

Påbörjade äventyret vid 14.30 genom att släpade min väska på 35 kg med trasigt hjul upp till tunnelbanan. Vanligtvis tar det 5-6 minuter men nu tog det mig hela 25 minuter att komma fram till perrongen, helt svettig, andfådd, och valkar på händerna. Sedan tog jag mig vidare för att möta upp snälla Emilia vid RER(tåget), hon hängde med mig för att väskan var för tung att hantera själv. I all stress så skyndar vi oss och hoppar på fel tåg och hamnar långt åt skogen. Bör även tilläggas att RER var avstängd under lång stund på grund av olycka vilket redan försenat vår resa. Hoppar av tåget snabbast möjligast och inser att vi inte betalat för vår tåg tur i annan zon, vilket gjorde att vi inte ens kom ut ur spärrarna för att kunna byta till rätt tåg. På något vis så klarade vi oss ur knipan och påbörjade vi vår färd tillbaka igen. Hamnar tillslut på rätt tåg efter att vara 1 timme sena till vårt möte med kvinnan. Hon har självklart meddelas om förseningen men vi mottog då ett sms där hon meddelade att hon inte kunde vänta på oss längre och åkte hem.

I desperation försökte vi ringa henne men utan svar. Vi anlände ute på landsbygden i Paris utan kontakt med kvinnan som vi åkte dit för och en stor klump till väska.

Bestämde oss för att sätta oss att äta och ringa runt för att få tag på kvinnan eller i alla fall adressen till gården. Får tag på kvinnans man och sätter oss i en taxi som kör ut oss till angiven adress som visar sig vara ett enormt och välkänt hästområde, tydligen Napoleons gamla jaktområden. Väskan lämnades av och vi började sedan promenera tillbaka över området helt förundrade mot någon form av buss.
Minuten senare så öppnade sig himlen och ner kom en störtskur med tillhörande åska och blixtar.

Vi hittade otroligt nog en buss och tog oss tillbaka till RER, resten är historia..

Hemma i lägenheten igen vid 21 alldeles slut av en helt galen dagstur i Paris förort.

En upplevelse rikare från min tid i Paris.

Maja, njuta & sena kvällar

Ska strax åka iväg och hämta upp min kära vän Maja från tågstationen. Hon är i Paris över helgen och tagit tåget från London där hon vanligtvis håller hus.

Vi har inte träffats på riktigt länge och det ska bli underbart att bara få njuta tillsammans över vin och urspårade samtalsämnen.

Har förresten bokat biljetterna, resplanen ser ut som sådan:

Paris-Berlin den 31/3, Berlin-Stockholm 4/4.

Ska njuta riktigt ordentligt nu!

Ser verkligen fram emot att få träffa Marlena och fira påsk tillsammans :)

YSL - Petit Palais

Jag och Julia var och såg Yves Saint Laurents utställning idag på Petit Palais.

Gick därifrån helt full av inspiration och lycklig. Däremot var det fler än vi som hade samma planer, fick nämligen stå i kö i över 1 timme. Den där timmen var dock en fröjd eftersom det var strålande sol och säkert närmare 20 grader. Kände hur det hettade och rodnaden blev tydligare på kinderna.

Nu ska jag gå och käka med Emilia på vår vän Rosannas restaurang och njuta av resten av kvällen.

En försiktig bekantskap

Har precis börjat bekanta mig och få lite förtroende för våren och den aningen försiktiga värme som sprids här i Paris.

Hur kommer anpassningen till Sverige och hennes ihållande kyla påverka mig?

Vill istället vara kvinnan på bilden i detta ögonblick och bara blicka ut; ut över havet.

Försiktigt frågande, Är det här min lycka bor?

Ja.. vad ska jag säga?

Inte ett av mina mest stolta ögonblick men roligt hade vi :)

Käbi sätter sig in i rollen extremt seriöst!

Tid för mig

Jag har suttit och läst i Luxemburg parken på en bänk för mig själv. Luften var silkeslen och solen sken alldeles vitt.

Ett tunt tygstycke över axlarna och en liten droppe i nacken.

My bad, my loss?

Lapat Sol

Julia kom förbi oss med Croissanter och vi tog med oss kaffe ut och satte oss på backen mot en vägg där solen stekte på ordentligt och det var lä. Vi bara satt och mådde riktigt bra.

Julia, förutom att du borde bli psykolog eller läkare så är du en jävel på fota ;)

Duschat av mig ångest & lukten av sjukhus

Mycket har klarnat på bara ett ynka dygn, vad jag vill och vad känner.

Otroligt att 24 timmar och lite sanning mot själv kan göra så att man kan andas, slippa ha gråten i halsen och istället vara lugn. Vi börjar där, lugn.

Började dagen med att kära Emilia väcker mig och säger att hon inte mår bra. Svullen och helt röd över ansiktet, yrsel och illamående. Tar beslut att åka in med henne för att vara säkra. Åker till den ena efter det andra sjukhuset och tillslut hamnar vi på lättakuten som några timmar senare släpper oss därifrån med lite krämer och mediciner som Emilia ska använda för att påskynda läkandet. Själv ska hon inte heller vara så jag finns här vid hennes sida ett par dagar och för all framtid.

Besluts har tagits som berör mitt liv men jag vill reda ut lite detaljer innan jag berättar mer.

Jag tog mig en lång dusch och sköljde av mig ångesten och lukten av sjukhus.

Jag är lugn.

Måste andas

Mycket som snurrar i mitt huvud just nu.. Börjar bli alldeles för mycket.

Vi har som sagt haft besök i helgen av Sara och Käbi. Käbi är här av anledningen att hennes tidigare kille dog förra lördagen i en tragisk olycka. Han var bosatt här och Emilia var kompis med många av hans vänner vilket gjorde att vi snabbt fick reda på vad som hänt. Skönt att ha Käbi hos oss när hon bearbetar sorgen.

Vi har haft en mysig helg och gårkvällen skrattade vi och dansade som aldrig förr. Man glömde allt jobbigt tills.. Emilia har fallit nerför trappan på klubben med huvudet före. Jag kommer fram till Emilia som sitter helt blodig och inte vet vad som hänt. Inom några minuter var ambulans på plats och chockad hoppade jag med in och höll hennes hand. På min dåliga franska får jag fram vad som hänt och vem hon är. Vi kommer fram till sjukhuset och de rullar ut henne på brits, där får jag inte gå längre. Det sista hon lämnar var hennes blodiga ring som hon ber mig passa och ber om ursäkt ifall jag blivit rädd. Ensam och panikslagen sitter jag i väntrummet kl 4 på morgonen. tårarna faller och tillslut kommer Käbi och Sara och gör mig sällskap.

Vi väntar till kl 7 på morgonen efter att ha fått sett en glimt av henne alldeles svullen och med dropp. Läkaren berättar att det kommer att ta ungefär 5 timmar till och att vi borde åka hem. Tar taxi hem somnar helt lelös och vaknar 2, 5 timme senare av ett samtal där Emilia behöver få hjälp hem. Hoppar in i en taxi igen och tar henne hem och bäddar ner henne. Inget brutet, ingen hjärnskakning bara tur. Men hon har slagit ansiktet ordentligt vilket ger en stor svullnad och sprucken läpp och blödande näsa.

Just nu har jag lämnat av Sara som inte fick den helt beräknade helgtrippen i Paris. Skönt att ha haft dig här. Käbi är i kyrkan på minnesstund för Tatou och Emilia ligger och sover sött helt blåslagen. Jag - förutom att smälta allt det och plugga till ett prov imorgon så försöker jag mest andas.

Värmer upp livmodern

En bild säger mer än tusen ord! Paljettshortsssss :)

Nu är snart alla dessa drinkar uppdruckna och vi ska vidare på fest med lite av Käbis fransmän. Vidare ut i natten helt enkelt.

Car wash och förfest

Kvinnor i sina bästa

Fin besök av Sara och Käbi nu i helgen. Lägenheten är full med kvinnor i sina bästa år.

Gårkvällen hamnade vi på ett "mollemoff" ställe med god öl och trevliga franska bordsgrannar.

Dagen har vi spenderat promenerandes i Marais och kollat in COS. Gick inte tomhänt därifrån, det gjorde ingen av oss. Har fått en ny livspartner i form av en axelbandslös jumpsuit som sitter som ett smäck. Sara och jag har nu njutit av en god middag och dricker vin och piffar till oss det sista innan kvällen är mot utgång. Paris, inatt är du inte trygg!

No Brain, No Pain!

Funderar på om lobotomering kan vara något för mig. Har surfat runt och kollat upp ställen här i Paris där de verkar seriösa och utför mitt önskemål. Priset har självklart betydelse men resultatet är ju permanent. Har funderat på det ett bra tag men nu känns det helt rätt.

Lobotomi- No brain, No pain?!

Skevt

Emilia och jag har kommit överens om en sak! Pippi är inte helt OK, hon är skev.

Hon har sprickor i kaklet..

Mohahahaha, Jag gillar det!

Efter regn kommer solsken

Tack för att ni finns :)

Uppskattar allt stöd och att ni visar att ni finns och bryr er.

Tänk att det finns så mycket kloka råd från människorna närmast än.

Idag har jag en bra dag, har suttit och fått njuta av solen och Julia i två timmar efter skolan.

Pratat om livet och bara sugit i oss värmen och brytt oss om varandra.

Behövs inte mer än så ibland. Bestämmer mig för att umgås mer med människor som får mig att må bra.. kan inte sluta illa.

FYI: Jag har bokat min sista hemresa till Sverige idag. Kommer hem den 1 Juni, först till kvarn att hämta mig från Arlanda :)

Trycka av

Helgen har varit LYCKA!

Tiden runt omkring har varit lite tyngre. Är nog nere i en sån där "dipp" som folk pratar om.

Svårt att greppa vad exakt det är, kombination av dåtid, nutid och framtid i en salig röra.

Människor som känner mig vet att jag mer än gärna vill ha kontroll på saker och har jag inte det så skapar jag kontrollen. Men nu är jag i ett tillfälle i livet där jag omöjligt kan greppa allt omkring mig med mina två händer. Vad gör man då?

Slits mellan att boka ett flyg hem och strukturerar upp tusen lösningar i huvudet som gör att jag kan komma ifrån min så kallade dröm i Paris medans i andra stund så rycker jag tag i mig själv och tänker att detta gör dig gott Frida. Detta gör dig starkare.

Jag tänker att jag ska ge det mer tid så kommer det klarna för mig vad som är rätt.

Jag tar en dag till..

Tänker tillbaka på ridlägret på Ekerö när jag var 12 år och hade aldrig mer sätt fram emot något så mycket som jag gjorde då men så kom den där känslan helt plötsligt. Jag skapade tusen anledningar till varför jag inte borde vara kvar och med gråten långt ner i halsen så ringde jag Pappa. Han gav mig rådet att sova på det och ge det lite tid så känner vi efter dagen efter..

Samma sak hände kvällen efter och jag lyssnade på pappas råd igen..

Nu hör jag pappas röst i huvudet.. jag ger det lite tid.

Vad har hösten att erbjuda?

Ursäkta dålig uppdatering, har haft en innehållsrik helg med kära Karro på besök och sedan dunderpluggat till ett prov som genomfördes idag.

Vårt första besök i vår stad och vår lilla lägenhet är förbi men fler väntas. Karro gjorde oss sällskap i vår vardag från onsdag till söndag. Vi lagade mysiga middagar med vin hemma hos oss, promenerade runt i Kina kvarteren vid Tolbiac, helnatts utgång på O´sullivan´s, shopping i Les halles och massa mer.

Men det jag uppskattade mest av Karros besök var våra diskussioner, om framtiden och dess innehåll med studier, över ett glas vin på en uppvärmd uteservering. Tack Karro du inspirerar mig :)

Ikväll ska jag dricka ett glas vin med Julia som jag inte umgåtts med på flera dagar. Hennes kille har varit på besök och så har jag varit isolerad med studier. Saknat dig Julia!