nyper mig i armen

Imorgon kommer Emilia hem till Sverige och det får mig att fundera..

Sist vi sågs var helgen i Paris och efter det har mycket hänt. Hon har varit frånvarande rent fysiskt men fullkomligt närvarande psykiskt i mina planer för våren och när vi nu ses igen så kommer det bli som att nypa sig i armen ifrån en overklig dröm. Hon symboliserar allt det främmande i mitt kommande liv som inte går att ta på. Än..

Ibland så glömmer jag, då påminner jag mig själv genom att plocka fram puzzelbitarna.

Frågetecken blir till utropstecken och längtan kommer bli större.

När vi ses så faller bitarna på plats i vårt egna puzzel.